Pressmeddelande; 23 maj, 2002 CET

180 år med Ljunglöfs Ettan - ett av Sveriges äldsta aktiva varumärken

Om Beethoven snusat kunde han ha lagt in en prilla av ett snus som idag kan köpas i närmaste butik. Ljunglöfs Ettan firar i år sitt 180-årsjubileum och är ett av Sveriges äldsta aktiva varumärken. Det var alltså inte bättre förr - det var precis likadant!

Bruket av luktsnus (eller nässnus) var länge en aristokratisk sed, men dess popularitet dog med franska revolutionen. Européerna övergick till cigarrer istället. Just i Sverige uppstod dock ett nytt folkligt sätt att bruka snus: Det grovmaldes, det fuktades och saltades, och det stoppades i munnen under läppen.

Det nya snusbruket spred sig snabbt och på 1820-talet hade det slagit rot ordentligt. Vid denna tid odlades tobak i stora delar av Sverige, både till husbehov och i stor skala. Tobaksodling var en betydande näringsgren i landet.

Torparen malde sitt snus själv och i städerna fanns många lokala tobaksfabrikörer med snus i sortimentet.

Bland dem Jac. Fr. Ljunglöfs Tobaksfabrik.

Ljunglöf övertar anrik fabrik
Jacob Fredrik Ljunglöf fick som yngling överta en av landets äldsta tobaksfabriker, med anor från 1600-talet. 1821 började han tillverka snus i eget namn på Drottninggatan 81 i Stockholm. Men han var missnöjd med kvaliteten.

Dåtidens gängse snusberedning innebar att snuset skulle fermenteras eller "svettas" i förhöjd temperatur flera månader. Ibland upptill ett halvår. Ljunglöf gillade inte smaken. Dessutom hade han varken pengar eller utrymme för att lagerhålla snuset.

I sin hemförsamling Adolf Fredrik hade Ljunglöf en god vän som var världsberömd kemist och vetenskapsman, Jacob Berzelius. Sannolikt var det han som hjälpte Ljunglöf att utveckla en för sin tid unik tillverkningsmetod. Det nya snuset innehöll inga smaktillsatser, utan bara tobak, salt, vatten och natriumkarbonat (som i snuset omvandlas till bikarbonat). Det tillverkades på en vecka och såldes som färskvara.

Resultatet blev ett snus med ren tobakssmak som kännetecknar urtypen för svenskt snus än idag. Ljunglöfs "Ettan" var född. Året var 1822.

Snusmärket hette ursprungligen Ljunglöfs N:o 1, en vanlig beteckning för den högsta kvalitet en fabrik levererade. Jacob Fredrik Ljunglöf lyckades göra den allmänna kvalitetsbeteckningen N:o 1 till sitt eget varumärke, i folkmun kallat "Ettan".

Med hästforor och kustskutor
Ett annat konststycke var att bygga upp en rikstäckande distribution av färskt snus till rimliga kostnader under en tid då transportsystemet i princip bara bestod av hästforor och kustskutor.

Men Jacob Fredrik Ljunglöf skapade ett nätverk av lojala affärskontakter som utposter på strategiska handelsplatser. Han tillbringade en stor del av sin tid på Skeppsbrons lastkajer för att ömsom hota, ömsom förmana skeppare och hamnsjåare att leverera på utsatt tid och surra snuskaggarna väl och täcka dem med presenningar. Sedan hastade han vidare till Söders höjder där forbönderna rastade i små, mörka gästgiverier, för att förhöra sig om leveranser tagits emot och blivit betalda.

Jacob Fredrik Ljunglöf hade en enorm framgång med sitt snus och var nu - tack vare sin envishet och uppfinningsrikedom - landets ende snusfabrikant med rikstäckande försäljning.

Men det var sonen Knut som kom att bli "Snuskungen av Sverige". Han tog över 1860.

Sträv man med stor näsa
Knut Ljunglöf var en sträv man med stor näsa och osviklig smak för färskt snus. Kombinationen av dessa egenskaper gjorde honom till en av landets mest framgångsrika affärsmän under 1800-talet.

Många frågade vari hemligheten bakom hans populära snus, Ettan, låg. Då brukade han lugnt peka mot sin grandiosa näsa och svara:

- Här!

Varje morgon stod en silverskål med färskt snus på hans skrivbord, som han med silversked skyfflade upp i näsan. Han provade aromen, nös i sin brokiga näsduk och nickade belåtet. Därmed var snuset godkänt att emballera och försälja.

Knut Ljunglöf var besatt av kvalitet i allt omkring sig, från skosula till taklampa. Han vägrade länge att exportera sitt snus, eftersom han då inte kunde garantera att det var färskt när det kom fram.

Ljunglöf gjorde dock undantag för påven Leo XIII, som med förtjusning mottog försändelser med svenskt snus.

Sträng men godmodig patriark
Snuskungens historia ger bilden av en man som kunde unna sig det bästa: engelska jaktgevär, vackra hästar och smäckra små ångyachter. Ljunglöf inredde ett överdådigt hem i Stockholm och byggde ett sommarhus värdigt en kung vid en Mälarvik väster om huvudstaden.

Knut Ljunglöf var en sträng men godmodig patriark som punktligt inspekterade att allt arbete i hans namn utfördes med bästa kvalitet. Han tog väl hand om sina anställda, de hade arbete och utkomst tryggad till ålderdomen och en hygglig pension därefter, vilket var få arbetare förunnat.

Han ömmade även för gamlingarna i stadens fattighus som varje vecka kunde avhämta snus i egna dosor. Men det höll på att spåra ur då kön av fattighjon utanför fabriken blev allt längre samtidigt som dosorna blev större och större. Till slut beslöt Ljunglöf att leverera gratis snus i fjärdingar direkt till fattighusen.

Snuskungen abdikerar
Snuskungen tvingades abdikera när AB Svenska Tobaksmonopolet bildades år 1915 och Ljunglöfs snusfabrik löses in av staten. Tobaksindustrins samlade vinst skulle bilda en hörnsten i svenska folkets allmänna pensionskassa. Då lät den åldrige Knut Ljunglöf i harm bränna all dokumentation över sitt livsverk. Sonen Robert fick hantera statens inlösen av snusproduktionen.

Men Ljunglöfs Ettan levde vidare. Idag är det näst största snusmärke efter General. Förra året sålde snusproducenten Swedish Match drygt 33 miljoner dosor av snusmärket Ettan, tillverkad enligt ett recept som stått sig i 180 år.

Fotnot: Historien om Ljunglöfs snus finns även som bok, utgiven av Tobaks- & Tändsticksmuseet: "Snuskungen - Ljunglöfs Ettan och det svenska snuset".

För mer information kontakta:
Ulf Svensson, informationsdirektör, Swedish Match Division Nordeuropa.
Tel 08 - 658 03 21, mobil 0709 - 40 28 27.

Mikael Arnebert, presschef, Swedish Match Division Nordeuropa.
Tel 08 - 658 02 10, mobil 070 - 529 02 10.

Ladda ner bilder
Nedan har du möjlighet att ladda ner fotografier för publicering. Klicka på den bild du är intresserad av, så visas den i originalstorlek. Högerklicka på bilden och välj Spara bild som i menyn. Samtliga bilder får användas kostnadsfritt, dock ej i marknadsföringssyfte. I vår webbpolicy kan du läsa mer om immateriella rättigheter.







1. Jacob Fredrik Ljunglöf, upphovsman till Ljunglöfs N:o 1, i folkmun "Ettan".
Foto: Tobaks- & Tändsticksmuseum


2. Knut Ljunglöf, Snuskungen kallad, lät sig ofta avbildas i "Napoleon-pose", kravatt och vegakeps från KSSS.
Foto: Tobaks- & Tändsticksmuseum


3. Vid snusfabrikens port på Luntmakargatan 19 köade stadens fattiga för gratis snus. Till slut tvingades Ljunglöf leverera snus direkt till fattighusen.
Foto: Tobaks- & Tändsticksmuseum


4. Jacob Fredrik Ljunglöfs varumärke. Fjärdingen, en träkagge om 17 kilo, var länge standardförpackning för snus. I handelsboden vägdes snuset upp i pappersstrutar.
Foto: Tobaks- & Tändsticksmuseum


5. Det syntes att snuskungen Ljunglöf inte var någon vanlig grosshandlare. Han lät bygga ett imponerande sommarställe i Blackeberg, väster om Stockholm. Huset ritades i kolonial, spansk-portugisisk stil av arkitekt Gustaf Axel Lindgren och kallas än idag för "Slottet".
Foto: Foto: Tobaks- & Tändsticksmuseum


6. Ljunglöfs Ettan är Sveriges mest sålda snus genom tiderna och har en imponerande historia.
Foto: Tobaks- & Tändsticksmuseum


7. Knut Ljunglöf provsmakade varje morgon fabrikationen av kvalitetssnuset "N:o 1" ur en silverskål.
Foto: Tobaks- & Tändsticksmuseum


8. Ettan av idag. Norrlänningar, värmlänningar och smålänningar hör sedan 1800-talet till Ettans mest trogna kundkrets.