The Swedish Experience
Risken för en man att dö i en tobaksrelaterad sjukdom är mindre i Sverige än i något annat europeiskt land, trots att tobakskonsumtionen ligger på en jämförbar nivå med andra länder i Europa. Denna paradox kallas inom forskningsvärlden The Swedish Experience.
The Swedish Experience kan med stor sannolikhet förklaras av svenska mäns unika tobakskonsumtion, som till stor del utgörs av snus. Den totala tobakskonsumtionen är ungefär densamma som i jämförbara länder, men svenska män röker avsevärt mindre. Andelen dagligrökare är idag 10 procent bland männen, vilket är lägst i Europa. Till detta ska läggas att 18 procent av männen snusar. I Sverige är alltså snusning vanligare bland män än rökning.
Den positiva effekten av detta förhållande är en mycket låg frekvens av tobaksrelaterade sjukdomar bland svenska män och låg rökrelaterad dödlighet. Detta unika förhållande finns dokumenterat i ett stort antal epidemiologiska studier som bland annat visar att Sverige har den lägsta risken för lungcancer i industriländerna. Även om snusning inte helt kan friskrivas från negativa hälsoeffekter har forskningsresultaten visat att hälsoriskerna är betydligt lägre vid snusning än vid rökning.
Fakta om snusning
- 2011 rökte 10 procent av alla vuxna svenska män dagligen. Motsvarande siffra för Norge var 19 procent, för Danmark 22 procent och genomsnittet för Europa (2010, senaste uppgift) var 32 procent (1).
- 2011 använde 18 procent av alla vuxna svenska män snus dagligen i Norge snusade 12 procent av männen dagligen och i Danmark använde 1,5 procent någon form av rökfri tobak regelbundet (1).
- 2011 rökte 12 procent av alla vuxna svenska kvinnor dagligen. Motsvarande siffra för Norge var 19 procent, för Danmark 22 procent, och genomsnittet för Europa (2010, senaste uppgift) var 21 procent (1).
- 2011 använde 3 procent av alla vuxna svenska kvinnor snus dagligen i Norge snusade under 2 procent av kvinnorna dagligen och i Danmark använde 0,2 procent någon form av rökfri tobak regelbundet (1).
- Sverige blev det första landet i världen som 1997 uppnådde WHO:s mål för år 2000, att andelen vuxna rökare skall underskrida 20 procent (3). Det andra landet i Europa som klarade procentmålet var Island 2005, som också har en lång tradition av att bruka rökfri tobak.
- År 2000 var 10 procent av dödsfallen bland svenska män i Sverige rökningsrelaterade, vilket var den lägsta andelen i Europa. Den genomsnittliga siffran för EU 25 var 23 procent (4).
- Kvinnorna i Sverige låg på samma nivå som den genomsnittliga nivån i EU 25 år 2000; 7 procent av dödsfallen var rökningsrelaterade (4).
- År 2000 var risken för en 35-årig man att dö av en rökningsrelaterad sjukdom före 70-års ålder 3 procent i Sverige, jämfört med 5 procent i Norge, 8 procent i Danmark och 9 procent i genomsnitt för EU 25 (4).
- Motsvarande siffror för kvinnorna var 2,1 procent i Sverige, 2,6 procent i Norge, 5,9 procent i Danmark och 1,6 procent i genomsnitt för EU 25. (4).
- Incidensen för lungcancer bland svenska män har minskat under de senaste 20 åren. Svenska kvinnor däremot visar en ökande trend i lungcancerstatistiken (5).
- I två epidemiologiska studier som genomförts i Sverige kunde inget samband påvisas mellan användning av svenskt snus och muncancer (6, 7).
- I två genomförda epidemiologiska studier om magcancer och matstrupscancer, kunde inget samband påvisas mellan svenskt snus och en ökad risk för någon typ av dessa cancerformer (8, 9).
- Dödligheten i cancer är inte förhöjd hos svenska snusare (10).
- Risken för hjärtinfarkt är inte förhöjd hos snusare (11).
- I en studie omfattande svenska snusare fann forskarna ingen signifikant höjning av det diastoliska blodtrycket, hemoglobinkoncentrationen, antalet vita blodkroppar, serumkolesterol- eller triglyceridnivåerna. Dessa resultat står i kontrast till resultaten från motsvarande undersökningar på cigarettrökare (12).
- Både snusare och rökare löper en högre risk att dö av hjärt- och kärlsjukdomar än icke- tobaksanvändare. Risken för snusare är lägre än för rökare (10).
- Hälsoriskerna med snus är med stor sannolikhet mindre än de risker som är förenade med rökning (13, 14).
Siffran inom parantes hänvisar till listan över referenser.
REFERENSER
1. Sverige: Statens Folkhälsoinstitut. Norge: Sosial- og helsedirektoratet. Danmark: Sundhedsstyrelsen. Europa (EU 25+ Island, Norge och Schweiz): The European Tobacco Control Report 2007. WHO Regional Office for Europe.
2. Folkhälsa. Lägesrapport 2005, sid 24-25. Socialstyrelsen
3. Tobacco Statistics 1970-1999. Statistical Report 2000-09-18, VECA HB Statistical Bureau, p. 12.
4. Peto, R.; Lopez, AD.; Boreham, J.; Thun, M.; Heath, C. Mortality from smoking in developed countries 1950-2000 (2nd edition). Oxford, Oxford University Press; 2003. Updated in June 2006.
5. Swedish Cancer Registry, 1998.
6. Lewin, F., Norell, S.E., Johansson, H., Gustavsson, P., Wennerberg, J., Björklund, A., Rutqvist, L.E. Smoking tobacco, oral snuff, and alcohol in the etiology of squamous cell carcinoma of the head and neck. Cancer, 82, 1367-75 (1998).
7. Schildt, E.-B., Eriksson, M., Hardell, L., Magnusson, A. Oral snuff, smoking habits and alcohol consumption in relation to oral cancer in a Swedish case-control study. Int. J. Cancer, 77, 341-6 (1998).
8. Ye, W., Ekström, A.M., Hansson, L.-E., Bergström, R., Nyrén, O. Tobacco, alcohol and the risk of gastric cancer by sub-site and histologic type. Int. J. Cancer, 83, 223-9 (1999).
9. Lagergren, J., Bergström, R., Lindgren, A., Nyrén, O. The role of tobacco, snuff and alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. Int. J. Cancer, 85, 340-6 (2000).
10. Bolinder, G., Alfredsson, L., Englund, A., de Faire, U. Smokeless tobacco and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers. Am. J. Public Health, 84, 399-404 (1994).
11. Huhtasaari, F., Lundberg, V., Eliasson, M., Janlert, U., Asplund, K. Smokeless tobacco as a possible risk factor for myocardial infarction: A population-based study in middle-aged men. J. Am. Coll. Cardiol., 34, 1784-90 (1999).
12. Eliasson, M., Lundblad, D., Hägg, E. Cardiovascular risk factors in young snuff-users and cigarette smokers. J. Int. Med., 230, 17-22 (1991).
13. Steen, T. Helserisikoen ved snusbruk. Tidskr. Nor. Laegeforen., 116, 625-7 (1996).
14. Ahlbom, A., Olsson, U.A., Pershagen, G. Hälsorisker med snus. SoS-rapport 1997:11, 28 (1997).
