Riskreducering
- Cigarrettrökning utgör ett ytterst allvarligt världshälsoproblem.
Riskreduceringsprincipen innebär att personer som inte kan eller vill sluta röka kan minska hälsoriskerna genom att byta till någon rökfri tobaksprodukt, t ex snus.
- Svenska män röker minst i Europa och de använder snus.
- Förekomsten av lung- och munhålecancer är väsentligt mindre i Sverige än i andra jämförbara länder.
- Ett flertal forskare har hävdat att den lägre rökningsfrekvensen i Sverige bl a kan hänföras till användningen av snus.
Vad innebär riskreduceringsprincipen?
Cigarrettrökningens skaderisker orsakas av de förbränningsprodukter som bildas vid rökning av tobak. Riskreduceringsprincipen bygger på att de rökningsrelaterade hälsoriskerna kan anses i hög grad kunna undvikas genom byte till rökfria nikotinkällor. Detta skulle kunna åstadkommas antingen med rökfria tobaksbaserade produkter (t ex snus) eller nikotinersättningsprodukter (t ex plåster eller tuggummi). Det finns vissa belägg för att rökare lättare skulle kunna acceptera alternativa tobaksprodukter och sluta röka med hjälp av dem, än nikotinersättningsprodukter.
Vad har rökning för inverkan på sjukdom och dödlighet?
Hälsoriskerna med rökning är välkända och samhällets kostnader enorma. Världshälsoorganisationen (2006) rapporterar att hälften (f n ca 650 miljoner människor) av alla som röker så småningom kommer att dö av sitt missbruk. Detta har resulterat i ökade ansträngningar för att uppmuntra rökarna att sluta. Trots det, vill eller kan majoriteten av cigarrettrökarna inte sluta med sin rökvana.
Vad är det som säger att snus är mindre farligt än rökning?
Med utgångspunkt från svenska erfarenheter anses det allmänt bland forskare att snus är mindre skadligt än rökning.
Snuskonsumtionen bland svenska män är högre än cigarettkonsumtionen och förekomsten av lung- och munhålecancer är också väsentligt. Ett flertal forskare har hävdat att den lägre rökningsfrekvensen i Sverige bl a kan hänföras till användningen av snus (t ex Foulds m fl 2003, Henningfield och Fagerström 2001, Rodu m fl 2003).
Forskare har nyligen försökt beräkna riskskillnaden mellan cigarrettrökning och snusning. En kvantitativ analys gav belägg för uppfattningen att hälsoriskerna vid snusning är väsentligt lägre än vid rökning bl.a. när det gäller lungcancer, munhålecancer, magcancer, hjärt-kärlsjukdomar och generell dödlighet (Roth m fl 2005). En expertgrupp fastslog att dödlighet som förknippas med användning av rökfria produkter med låg nitrosaminhalt (t ex snus) är minst 90% lägre än motsvarande för rökning. (Levy m fl 2004).
Hur ser framtiden ut för riskreduceringsprincipen?
Detta kommer otvivelaktigt också i fortsättningen att vara en kontroversiell fråga. Många inflytelserika och respekterade forskare anser emellertid att det vore oetiskt att inte fortsätta undersöka användningen av rökfria tobaksprodukter som ett alternativ till cigarretter (Martinet m fl 2006). De konstaterar vikten av att fortsätta diskutera frågan i vetenskapliga termer och att ta hänsyn till ovannämnda problem.
Varför motsätter sig vissa forskare denna princip?
Motståndare till riskreduceringsprincipen menar att den kan leda till oönskade hälsorelaterade konsekvenser. En person kan t ex börja använda snus för att kunna sluta röka, men så småningom komma att använda både snus och cigarretter (Henningfield m fl 2002). Andra som aldrig skulle börja röka kanske börjar snusa om de tror att det är ofarligt.
Riskreduceringsprincipens kritiker hävdar att den enda helt riskfria lösningen är att sluta använda tobak helt och hållet. De påpekar att snus kanske är mindre farligt än cigarretter men att snusning också innebär vissa risker.
REFERENSER
Foulds, J., Ramstrom, L., Burke, M., Fagerstrom, K. 2003. Effect of smokeless tobacco (snus) on smoking and public health in Sweden. Tob. Control 12(4):349-359. Henningfield, J.E. and Fagerström, K.O. 2001. Swedish Match Company, Swedish snus and public health: A harm reduction experiment in progress? Tob. Control 10:253-257.
Levy, D.T., Mumford, E.A., Cummings, K.M., Gilpin, E.A., Giovino, G., Hyland, A., Sweanor, D., and Warner, K.E. 2004. The relative risks of a low-nitrosamine smokeless tobacco product compared with smoking cigarettes: Estimates of a panel of experts. Cancer Epidemiol. Biomarkers Prev. 13:2035-2042.
Martinet, Y., Bohadana, A., and Fagerstrom, K. 2006. Would alternate tobacco products be better than smoking? Lung Cancer [Epub ahead of print] doi:10.1016/j.lungcan.2006.03.006.
Rodu, B., Stegmayr, B., Nasic, S., Cole, P., and Asplund, K. 2003. Evolving patterns of tobacco use in northern Sweden. J. Int. Med. 253:1-6.
Roth, H.D., Roth, A.B., and Liu, X. 2005. Health risks of smoking compared to Swedish snus. Inhal. Toxicol. 17:741-748.
World Health Organization. 2006. Why is tobacco a public health priority? Finns på: http://www.who.int/tobacco/health_priority/en/print.html.