The Swedish Experience

The Swedish Experience kan med stor sannolikhet förklaras av svenska mäns unika tobakskonsumtion, som till stor del utgörs av snus. Den totala tobakskonsumtionen är ungefär densamma som i jämförbara länder, men svenska män röker avsevärt mindre. Andelen dagligrökare är idag 12 procent bland männen, vilket är lägst i Europa. Till detta ska läggas att 19 procent av männen snusar. I Sverige är alltså snusning vanligare än rökning.

Den positiva effekten av detta förhållande är en mycket låg frekvens av tobaksrelaterade sjukdomar bland svenska män och låg rökrelaterad dödlighet. Detta unika förhållande finns dokumenterat i ett stort antal epidemiologiska studier som bland annat visar att Sverige har den lägsta risken för lungcancer i industriländerna. Även om snusning inte helt kan friskrivas från negativa hälsoeffekter har forskningsresultaten visat att hälsoriskerna är betydligt lägre vid snusning än vid rökning. 

Flest snusare och lägst dödlighet i Sverige

*EU 25 avser EU:s 25 medlemsländer före utvidgningen den 1 januari 2007.

Diagrammet visar andelen rökare och snusare bland män samt risken att dö i en
rökrelaterad sjukdom. Trots att tobakskonsumtionen är minst lika hög i Sverige som
i andra europeiska länder, är risken att drabbas av en rökrelaterad dödlig sjukdom
betydligt lägre. Många forskare menar att det beror på att snuset ersatt de mer
skadliga cigaretterna i Sverige.

De internationellt erkända tobaksforskarna Jonathan Foulds och Lynn Kozlowski skrev i en ledare i den medicinska tidskriften The Lancet i maj 2007 att det är en ”perverterad” folkhälsopolitik att göra tobak tillgänglig i dess mest skadliga form, nämligen cigaretter, och samtidigt underlåta att informera konsumenterna om att tobak finns tillgänglig i en betydligt mindre skadlig form, nämligen snus.

Den oberoende organisationen American Council on Science and Health, ACSH, publicerade i slutet av 2006 rapporten ”Helping Smokers Quit: A Role for Smokeless Tobacco?”. I den diskuterar ACSH de strategier som hittills använts av myndigheter och andra för att minska cigarettrökningens skadeverkningar. Myndigheternas strategier bygger ofta på en oförsonlig inställning mot alla slags tobaksprodukter. I rapporten ställs de mot Harm reduction, riskreducering, som bygger på att de flesta rökfria tobaksprodukter, som till exempel svenskt snus, är dramatiskt mycket mindre skadliga än cigaretter. Det här är en inställning som även myndigheterna borde ta till sig, menar ACSH, och pekar bland annat på The Swedish Experience.

Den amerikanska tidningen Wall Street Journal uppmärksammade hösten 2006 en expertpanel vid National Cancer Institute som hade dragit slutsatsen att det är 90 procent lägre hälsorisker förknippade med rökfri tobak och Sverige lyftes fram som ett exempel på hur snuset medfört hälsovinster i form av minskad frekvens av cancer i lungor och munhåla.

Fakta

• 2007 rökte 12 procent av alla vuxna svenska män dagligen. Motsvarande siffra för Norge var 21 procent, för Danmark 26 procent och genomsnittet för Europa (2005, senaste uppgift) var 30 procent (1).
  
• 2007 använde 19 procent av alla vuxna svenska män snus dagligen i Norge snusade 11 procent av männen dagligen och i Danmark använde 2,5 procent någon form av rökfri tobak regelbundet (1).
  
• 2007 rökte 16 procent av alla vuxna svenska kvinnor dagligen. Motsvarande siffra för Norge var 23 procent, för Danmark 22 procent, och genomsnittet för Europa (2005, senaste uppgift) var 21 procent (1).
  
• 2007 använde 4 procent av alla vuxna svenska kvinnor snus dagligen i Norge snusade under 1 procent av kvinnorna dagligen och i Danmark använde 0,4 procent någon form av rökfri tobak regelbundet (1).
  
• I Sverige övergår fler rökare till snusning än tvärtom (2).
  
• Sverige blev det första landet i världen som 1997 uppnådde WHO:s mål för år 2000, att andelen vuxna rökare skall underskrida 20 procent (3). Det andra landet i Europa som klarade procentmålet var Island 2005 (1), som också har en lång tradition av att bruka rökfri tobak.
  
• År 2000 var 10 procent av dödsfallen bland svenska män i Sverige rökningsrelaterade, vilket var den lägsta andelen i Europa. Den genomsnittliga siffran för EU 25 var 23 procent (4).
  
• Kvinnorna i Sverige låg på samma nivå som den genomsnittliga nivån i EU 25 år 2000; 7 procent av dödsfallen var rökningsrelaterade (4).
  
• År 2000 var risken för en 35-årig man att dö av en rökningsrelaterad sjukdom före 70-års ålder 3 procent i Sverige, jämfört med 5 procent i Norge, 8 procent i Danmark och 9 procent i genomsnitt för EU 25 (4).
  
• Motsvarande siffror för kvinnorna var 2,1 procent i Sverige, 2,6 procent i Norge, 5,9 procent i Danmark och 1,6 procent i genomsnitt för EU 25. (4).
• Incidensen för lungcancer bland svenska män har minskat under de senaste 20 åren. Svenska kvinnor däremot visar en ökande trend i lungcancerstatistiken (5).
  
• I två epidemiologiska studier som nyligen genomförts i Sverige kunde inget samband påvisas mellan användning av svenskt snus och muncancer (6, 7).
  
• I två nyligen genomförda epidemiologiska studier om magcancer och matstrupscancer, kunde inget samband påvisas mellan svenskt snus och en ökad risk för någon typ av dessa cancerformer (8, 9).
  
• Dödligheten i cancer är inte förhöjd hos svenska snusare (10).
  
• Risken för hjärtinfarkt är inte förhöjd hos snusare (11).
  
• I en studie omfattande svenska snusare fann forskarna ingen signifikant höjning av det diastoliska blodtrycket, hemoglobinkoncentrationen, antalet vita blodkroppar, serumkolesterol- eller triglyceridnivåerna. Dessa resultat står i kontrast till resultaten från motsvarande undersökningar på cigarettrökare (12).
  
• Både snusare och rökare löper en högre risk att dö av hjärt- och kärlsjukdomar än icke- tobaksanvändare. Risken för snusare är lägre än för rökare (10).
  
• Hälsoriskerna med snus är med stor sannolikhet mindre än de risker som är förenade med rökning (13, 14).

Siffran inom parantes hänvisar till listan över referenser.

• Arkiv
• Prenumerera
• RSS
• Skriv ut
• English

SWMA 6 sep, 2010 18:00 CET 172,6 SEK +0,7%