Snuset i EU
EU och snusfrågan har varit ett aktuellt ämne alltsedan de svenska medlemskapsförhandlingarna 1994. Opinionsstormen hjälpte emellertid de svenska förhandlarna att driva igenom ett undantag, så att snusbruket kunde leva vidare i Sverige. Däremot tvingades Sverige avstå från att exportera snus till övriga medlemsländer. Men snus fortsätter att vara en aktuell och kontroversiell fråga inom EU.
Redan 1992 antog EU ett direktiv som förbjöd försäljning av all tobak "för oralt bruk som inte avses att rökas eller tuggas", vilket innefattade det svenska snuset men inte exempelvis tuggtobak eller nässnus.
Det som aktualiserat EU:s åtgärd var en ökande och aggressiv marknadsföring av amerikanskt snus - en relativt ny och okänd produkt - inom unionen.
Motiveringen till snusförbudet fann EU i en rapport från WHO:s cancerforskningsinstitut IARC. Rapporten visade på ett samband mellan cancer och bruk av snus. Vid denna tidpunkt, i mitten av 1980-talet, fanns mycket lite forskning på svenskt snus. WHO/IARC:s rapport var därför i huvudsak inriktad på studier av snusliknande produkter från andra länder, till exempel Indien.
Enligt direktivet från 1992 skulle även en särskild varningstext - "Orsakar cancer" - finnas på alla rökfria tobaksvaror. Sverige införde varningstexten vid EU-inträdet 1995.
Under slutet av 1990-talet publicerades ett antal banbrytande svenska forskningsrapporter som inte visade något samband mellan bruk av snus och cancer. Detta föranledde riksdagen och regeringen samt Socialstyrelsen att kräva att EU skulle upphäva kravet på cancervarning. Så skedde också genom ett beslut i Europarlamentet och Ministerrådet i juni 2001. Den nya varningstexten på rökfria tobaksvaror löd och lyder "Denna tobaksvara kan skada din hälsa och är beroendeframkallande".
Swedish Match initierade därefter en legal process, med argumenteringen att EU överskridit sin befogenhet när förbudet införts, att förbudet är diskriminerande, oproportionerligt och godtyckligt.
I november 2002 hänsköt en tysk förvaltningsdomstol frågan om snusförbudet är förenligt med EU-rätten till EG-domstolen i Luxemburg.
En enig riksdag uppmanade i mars 2003 regeringen att i samband med processen i EG-domstolen "kraftfullt argumentera mot snushandelsförbudet och även i övrigt verka för att EU:s illa underbyggda förbud skyndsamt avskaffas". I maj 2003 hänsköt även High Court i Storbritannien frågan om snusförbudets laglighet till EG-domstolen.
EG-domstolen meddelade sitt utslag den 14 december 2004. Domstolen ansåg att direktivet om snusförbud är förenligt med EU-rätten och att det därför kan vara kvar. I samband med utslaget lämnade Swedish Match bland annat följande kommentar:
"Den nuvarande situationen gynnar endast de stora cigarettföretagen. Snusförbudet är absurt och måste ersättas med en bättre reglering. Oavsett EG-domstolens beslut idag, är Swedish Match uppfattning att dagarna är räknade för förbudet. Det finns inga rationella skäl till att beröva EU:s cigarettrökare tillgång till ett mindre hälsofarligt alternativ till cigaretter".
Antirökarbetet - en folkhälsouppgift
Det finns mer än en miljard cigarettrökare i världen. Antirökarbetets strategier har hittills haft begränsad effekt och Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att med nuvarande omfattning av konsumtion kommer en halv miljard av de människor som lever idag, att avlida som ett direkt resultat av cigarettrökning. Det finns inget som talar för att konsumtionen av tobak kommer att upphöra inom överskådlig tid. Därför är det en prioriterad folkhälsouppgift att ta sig an problemet. Frågan är hur man minskar skadeverkningarna för de konsumenter som fortsätter använda tobak ("tobacco harm reduction"), parallellt med de fortsatta ansträngningarna att förmå barn och ungdom att inte börja röka och att skydda människor från tobaksrök i miljön, samt att uppmuntra och underlätta rökavvänjning.
Mot den här bakgrunden har allt fler forskare kommit att plädera för harm reduction-strategier, t ex Royal College of Physicians i London. Svenskt snus har spelat en central roll i denna debatt och anses allämnt reducera hälsoriskerna med 90-99 procent jämfört med rökning. Bakgrunden är att konsumtion av rökfri tobak - inklusive snus - inte medför någon förbränning och inhalering av giftiga ämnen, vilket omedelbart eliminerar risken för en mycket stor andel sjukdomar som tillskrivs tobaksanvändning.
EG-domstolens beslut att snusförbudet inte strider mot EUs rättsregler bortser från snusets möjligheter att bidra till en förbättrad folkhälsa. Förbudet förnekar befolkningen tillgång till ett betydligt mindre skadligt tobaksbruk i form av snus och stadfäster ett slags monopol för den dokumenterat farligaste tobaksprodukten cigaretter.
EU-kommitté bekräftar hälsofördelar med svenskt snus
Den 18 februari, 2008 publicerade den vetenskapliga kommitté, SCENIHR (Standing Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks) sin slutrapport. Kommittén har haft EU-kommissionens uppdrag (Art. 11, Dir. 2001/37) att utreda om rökfria tobaksprodukter, inklusive svenskt snus, har en potentiell riskreduktionseffekt.
SCENIHR-rapporten slår fast att svenskt snus har vetenskapligt underbyggda riskreduktionseffekter och rapporten påvisar att det inte längre finns något vetenskapligt stöd för ett fortsatt snusförbud inom EU. Expertkommittén slår fast att: (sidhänvisningar till SCENIHR rapporten inom parentes)
- Snusning är betydligt mindre hälsofarligt än rökning (s. 113-114)
- En rökare som går över till snus minskar avsevärt risken för tobaksrelaterad sjukdom (s. 115- 117)
- Tillgången på snus har haft positiva effekter på den svenska folkhälsan (s. 116-117)
- Svenska data motsäger uppfattningen att snus skulle vara en inkörsport till rökning (s. 108, 116, 121)
– Därmed är den vetenskapliga frågan kring riskreduktion inom tobaksområdet utredd. Svenskt snus har en dokumenterat lägre relativ risk än de betydligt mera hälsofarliga cigaretterna som idag säljs fritt inom unionen. Därtill är svenskt snus bäst i klassen i fråga om riskreduktion bland nu kända rökfria produkter, säger Lars Erik Rutqvist, koncernansvarig för vetenskapliga frågor på Swedish Match.
– Kommissionen bör nu ta sitt ansvar för riskhantering och riskreduktion för tobak och därmed använda rapportens slutsatser om snusets relativa riskfördelar. Kommissionen har en historisk chans att ifrågasätta och förändra det nuvarande försäljningsförbudet inom unionen och ersätta detta med en sund vetenskapligt baserad produktreglering som möjliggör att Europas cigarettrökare kan få tillgång till svenskt snus. Produktregleringen bör omfatta inte bara innehåll och gränsvärden, utan även marknadsföring, konsumentkommunikation och hur produkten skall introduceras i nya marknader. Först då blir det möjligt att på allvar styra över tobaksbruket från cigarettrökning till ett betydligt mindre riskfyllt alternativ, fastslår Lars Erik Rutqvist.
Läs mer om SCENIHR-rapporten:
http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_scenihr/docs/scenihr_o_013.pdf
EU och framtiden
Många bedömare anser att de dramatiskt reducerade hälsoriskerna med snus jämfört med rökning motiverar en förändrad inställning från EU.s sida gentemot det svenska snuset. Men det finns också starka krafter som på ideologiska grunder motsätter sig varje förändring av unionens nuvarande tobaksdirektiv, oavsett hur obetydliga snusets hälsoeffekter än må vara.
Swedish Match fortsätter under tiden sin målmedvetna forskning sedan mer än 20 år, som visar att halten av nitrosaminer och andra potentiellt skadliga komponenter hos rökfri tobak kan reduceras. Utvecklingen av svenskt snus under den egna kvalitetsbeteckningen GothiaTek® med strikta gränsvärden för oönskade komponenter visar att det är möjligt att göra samma sak för tobaksprodukter som gjorts för livsmedelsprodukter.