Corporate Governance i Swedish Match
Den uppmärksamme läsaren av Swedish Match årsredovisning har sedan flera år tillbaka kunna finna rubriken Corporate Governance. Det var man nästan ensam om i Sverige fram till förra året, 2003, då en rad svenska storföretag följde efter.
Det sammanföll med en rad stora finansskandaler i USA där namnen Enron och WorldCom blev kända över hela världen. Som en snabb följd drev USA igenom en ny lagstiftning, Sarbanes-Oxley Act, den viktigaste finanslagstiftningen sedan 1930-talet.
Med tuffa och mycket detaljerade regler skärptes därmed kraven på amerikanska bolag - och i viktiga delar också utländska företag noterade på amerikanska börser – avseende hela kontrollkedjan från bolagens aktieägare till styrelse och VD och vidare ner till ekonomi- och rapporteringsansvariga i dotterföretag.
”Med våra aktier noterade på den amerikanska NASDAQ och med närmare 5 000 amerikanska aktieägare har vi fått anpassa oss till det nya amerikanska regelverket”, berättar Bo Aulin, chefsjurist och chef för koncernstab Corporate Affairs. Som ansvarig för en stor del av det praktiska arbetet har han svårt att undanhålla en godmodig suck: ”Det har varit ett digert arbete av anpassning. Kultur, tradition, attityd, ja svensk verklighet skiljer sig från det amerikanska affärslivet. Men kontentan är att vi fått en rad nya organ som förbättrar styrning och kontroll och en formalisering av redan fungerande processer”.
De mest påtagliga förändringarna rör styrelsen. Som ett aktieägarinriktat företag införde Swedish Match styrelse redan 1996 en nomineringskommitté och en kompensationskommitté. Dessa kommittéer har successivt fått allt tydligare mandat och arbetsuppgifter.
”Den kanske viktigaste följden av Sarbanes Oxley-lagstiftningen för vår del är styrelsens revisionskommitté. Den tillkom förra året och fungerar som ett fördjupande stöd åt hela styrelsen. Därtill inrättade vi en rapporteringskommitté av ledande befattningshavare som granskar all finansiell kommunikation”, säger Bo Aulin vidare.
Kommittéerna utgör nu viktiga kontroll- och granskningsstationer å aktieägarnas vägnar.
Swedish Match har därmed kommit långt i sin Corporate Governanceutveckling. Men denna stannar säkerligen inte med detta. Det amerikanska regelverket fortsätter att bli än mer förfinat med detaljerade riktlinjer och regler för bland annat relationer med corporate finance-firmornas finansieringsexperter, analytiker och mäklare, journalister och fondförvaltare. Vi kan förvänta oss att det spiller över till Europa.
I Sverige har vi också regeringens Förtroendekommission som har föreslagit en del nya regler för att stärka förtroendet för företagen. Kommissionen har bland annat tillsammans med näringslivet utarbetat en Code of Conduct, en uppförandekod, som medför ytterligare riktlinjer för hur styrelsearbete och transparens i finansiell rapportering ska förbättras.
