Fem miljoner om året till svenska forskare
Även om rökfrekvensen gått ned i Sverige så är fortfarande cirka 20 procent av alla kvinnor
och 17 procent av alla män rökare. Vi vet att de riskerar att drabbas av ett antal väl kända och
dokumenterade skador. Andra skador och samband är fortfarande inte fullständigt dokumenterade. Vi behöver därför mer forskning på området, för att öka kunskapen och för att ytterligare förebygga att människor blir rökberoende«.
Det säger professor Håkan Eriksson, enhetschef vid Karolinska Institutet i Stockholm. Håkan Eriksson är specialist på kvinnliga könshormoner och ordförande i Rådet för Medicinsk Tobaksforskning, där han varit ledamot sedan 1990. Håkan Eriksson har sedan 1970-talet medverkat i ett tiotal stiftelser som sysslar med forskningsanslag och har således mångårig erfarenhet av att bedöma projekt ur vetenskaplig
synvinkel.
Tobaksforskningsrådets anslag utannonseras varje år. Förra året fördelades cirka 4,8 MSEK på ett 30-tal forskningsprojekt.
»Det relativt lilla antalet projekt som finansieras gör att ett anslag för varje enskild forskare kan betyda mycket. För 300 000 kan man exempelvis avlöna en laboratorieassistent«, säger Håkan Eriksson.
Projekten avrapporteras årligen och dessutom sker fortlöpande en rapportering i olika vetenskapliga tidskrifter. De forskningsområden som får finansiella bidrag är dels generella, såsom forskning om cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna, dels projekt inom områden som rådet vill prioritera.
»Det sker alltid en förutsättningslös diskussion kring varje ansökan, men vad vi särskilt vill stimulera nu är beteendevetenskaplig forskning, eftersom det är viktigt att hitta metoder att motverka nikotinberoendet. Andra aktuella områden just nu är sambandet mellan rökning och åderförkalkning samt genetisk forskning kring
exempelvis cancer orsakad av tobaksbruk«, säger Håkan Eriksson.
I februari 2002 beslöt Karolinska Institutets styrelse att inte längre ta emot forskningsanslag från tobaksindustrin. Anslagen från Rådet för medicinsk Tobaksforskning omfattas också av det beslutet.
Håkan Eriksson tycker att det är att kasta ut barnet med badvattnet. »Mitt intryck är att det är ett antal företeelser relaterade till specifika tobaksbolag som påverkat beslutet. Men i vårt fall handlar det över huvud taget inte om uppdragsforskning. Vi har gått igenom de 785 projektanslag som finns förtecknade hos rådet, från 1958 fram till år 2000. Inget enda av dem kan sägas ha gått tobaksindustrins ärenden«, säger Håkan Eriksson och fortsätter:
»Swedish Match har aldrig ägnat sig åt något som helst försök till påverkan, snarare har de släppt oss helt fria. Därför är det tråkigt med Karolinska Institutets beslut, eftersom de pengar som hittills fördelats har använts väl. Nu hoppas vi att andra fakulteter ska ha en mera realistisk syn. Det finns andra, bättre sätt att hantera
etiska frågor kring extern finansiering av forskning än att helt avstå«.