Två cancerläkare ska bidra till nya alternativ till rökning
Fortsatt satsning på ett allt renare snus. Fortsatt utveckling av produkter som alternativ till rökning och mera forskning kring snuset. Det är några av de frågor som de nytillträdda, medicinskt ansvariga cancerläkarna Lars Erik Rutqvist och Freddi Lewin vill arbeta med i framtiden.
Swedish Match är sedan länge en pionjär när det gäller att utveckla produkter som alternativ till cigarrettrökning. Framför allt handlar det om snuset och GOTHIATEK® standarden, som i sin tur gett upphov till att svenskt snus numera betraktas som en kategori för sig av de flesta i forskarvärlden. En central gestalt i den utvecklingen har varit Swedish Match mångåriga forskningsledare Inger Wahlberg. När hon snart går i pension innebär det att den stafettpinnen lämnas över från en doktor i kemi till två läkare och specialister på cancersjukdomar.
Lars Erik Rutqvist, som blir medicinskt ansvarig på koncernnivå för de rökfria produkterna, kommer närmast från en tjänst som överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset/ Huddinge. Det gör även Freddi Lewin som har en motsvarande roll inom division Nordeuropa.
Inger Wahlberg har varit något av en världsauktoritet när det gäller tobakskemi.
Lars Erik Rutqvist och Freddi Lewin har också fått världsrykte för sina bidrag till forskningen om snus och cancer.
Båda har bland annat medverkat i de stora, epidemiologiska studier som gjorts i Sverige kring snusning och olika former av cancer i öron-näsa-halsområdet, och som inte kunnat påvisa någon riskökning vid användning av svenskt snus.
Båda är övertygade om tillförlitligheten i dessa studier och att man därför bör kunna se snus som ett verktyg i kampen mot rökningens skadeverkningar. Ändå hettar det fortsatt till i debatten då och då i denna fråga. Så hur ser det egentligen ut idag, från en vetenskaplig horisont, i frågan om snusets eventuella skadlighet?
LARS ERIK RUTQVIST: Jag tycker att det är viktigt att fokusera på de stora sjukdomsgrupperna där vi vet att rökning är farligt, nämligen cancer och hjärtkärlsjukdomar. Flera stora, tillförlitliga svenska studier talar sitt tydliga språk när det gäller frågan om snus har motsvarande effekter. De visar att det inte finns någon påvisad ökad risk för cancer eller hjärt-kärlsjukdomar hos dem som använder snus. Här ger vetenskapen ett starkt stöd för att snus är ett mycket bättre alternativ än rökning. Det är också här de stora folkhälsovinsterna fi nns att göra genom att erbjuda alternativ till rökning för dem som har svårt att avstå från nikotinet.
FREDDI LEWIN: I det sammanhanget är det viktigt att påminna om att nikotinet är ett starkt beroendeframkallande ämne vilket just är skälet till att det är svårt för en del människor att helt avstå från det. Nikotinet har också farmakologiska effekter, men det är inte av nikotin man får cancer, det är av alla de farliga ämnen som finns i röken.
LARS ERIK RUTQVIST: Det är direkt olämpligt för gravida att använda nikotin i någon form. Vid vissa kärlsjukdomar gäller samma sak. Men i övrigt så håller jag med, man får inte cancer av nikotin.
FREDDI LEWIN: Det viktiga är framför allt att vi kan göra rätt prioriteringar och komma bort från moraliserandet. Det finns nu tillräckligt med undersökningar som visar snusets relativa ofarlighet jämfört med cigarettrök.
Samtidigt finns det en grupp människor som har en allmän motvilja mot tobaksprodukter och deras argumentation gör det svårt att förmedla skillnaden. De undviker ofta att göra jämförelser med rökning. De har behov av att motivera sina i grunden moraliska argument och då tar de till sådant som att det inte vetenskapligt går att bevisa att snus är helt ofarligt.
LARS ERIK RUTQVIST: Många antitobaksmänniskor är idealister. De brinner för sin sak. I avsaknad av argument kan det leda till konfrontation istället för diskussion. Men det har ändå hänt mycket i den svenska debatten. Idag accepterar i stort sett alla att det finns en skillnad. När vi inledde vår stora studie i slutet av 1980-talet "visste" alla att snus orsakade cancer. Vi trodde nog själva också att vi skulle komma fram till sådana resultat. Därför blev utfallet en stor överraskning även för oss.
INGER WAHLBERG: Trots det sitter den gamla inställningen mycket djupt hos en del. Kanske bottnar den i en önskan om att i den bästa av världar skulle alla droger och stimulantia ha utrotats.
Om nu insikten ändå börjar sprida sig, att det faktiskt är en stor skillnad på rökning och snus, vad borde det i så fall få för konsekvenser för antirökarbetet?
LARS ERIK RUTQVIST: Ett antirökarbete bör vara pragmatiskt och inriktat på det som faktiskt orsakar ohälsa. Framför allt är det ju cigarrettrökningen som ligger bakom den epidemi av rökrelaterad cancer som sprider sig över världen. I det perspektivet är det rimligt att acceptera rökfria produkter som ett alternativ och ju effektivare sådana är, desto bättre. Det sker också en utveckling nu av många nya, intressanta sådana produkter.
INGER WAHLBERG: Snuset fyller en viktig funktion eftersom de pragmatiska antirökförespråkarna behöver en produkt, inte bara en vision, att peka på som alternativ.
Vi har faktiskt samma mål som de, det vill säga ett cigarettfritt samhälle.
FREDDI LEWIN: Trots kvardröjande motstånd har det ändå skett en ganska dramatisk förändring när det gäller synen på snuset under de senaste decennierna. Swedish Match strategiska vägval, och det arbete som Inger Wahlberg med flera bedrivit under många år, har varit en starkt bidragande orsak till detta.
INGER WAHLBERG: Ja, jag tycker att det har varit en ganska framgångsrik resa för snuset. Från att ha varit en produkt på utdöende är det nu den stora tobaksprodukten i Sverige. Det är många trender i samhället som har samverkat till detta, hälsomedvetandet, att det blivit obekvämt att röka, men också att produkterna har blivit bättre.
Inger Wahlbergs stora engagemang under åren har framför allt varit just det senare, att göra produkten allt renare.
INGER WAHLBERG: Där har vi faktiskt varit pionjärer och totalt gjort om hela vår produktionskedja, från odling till förvaring i butikerna. Vi har varit hårda mot våra odlare och råtobakshandlare och är kända för det världen över numera, att vi ställer hårda krav. Framför allt gäller det halten av nitrosaminer. Jag tror inte det finns en tobaksodlare idag som inte har hört talas om nitrosaminer.
Det har varit ett väldigt långsiktigt arbete som nu erkänns allt mer internationellt. Till detta bidrar studier som de som Lars Erik och Freddi gjort och som sprider sig över världen. Sverige är ju unikt på det sättet att här finns tillräckligt många snusare för att man ska kunna göra stora, tillförlitliga epidemiologiska studier. De har visat på resultat som förvånat den inter nationella forskarvärlden.
I sommar hålls en stor WHO-konferens i USA och jag tror inte att någon som kommer dit inte skulle ha hört talas om svenskt snus.
Vårt arbete har även påverkat konkurrerande producenter och de flesta snusprodukterna på den svenska marknaden håller idag GOTHIATEK® standard. Det är bra och en styrka för hela produktkategorin, att det inte finns något dåligt snus på marknaden här.
Hur kommer då det framtida arbetet att se ut inom Swedish Match när det gäller bidragen till att minska rökningens skadeverkningar och minimera riskerna med tobaksanvändning?
LARS ERIK RUTQVIST: En viktig uppgift är att fortsätta det arbete som Inger lett och som handlar om att få myndigheter att ställa krav på gränsvärden när det gäller olika substanser i tobaken. Det är viktigt när man ska argumentera för sin produkt på världsmarknaden.
INGER WAHLBERG: Hittills har det gått oerhört trögt med myndigheterna så vad vi har gjort är att visa att man kan göra det på frivillig väg. Vi behöver inte sitta och vänta på myndighetsbeslut. I vår GOTHIATEK® standard har vi ställt upp våra egna, stränga krav på gränsvärden och dessa redovisar vi också på GOTHIATEKs hemsida. Samtidigt vill vi naturligtvis, av konkurrensskäl, att andra tillverkare också ska förmås att redovisa sina standarder.
LARS ERIK RUTQVIST: Framtiden handlar också om att skapa ett allt renare snus. Framför allt gäller det att fortsätta få ned halterna av nitrosaminer. Det är viktigt även om de redan idag ligger långt under våra egna gränsvärden och betydligt under de värden som gällde när de stora svenska studierna, som inte visade på några risker med svenskt snus, gjordes.
INGER WAHLBERG: Ja, vi har i själva verket oerhört låga värden. Men de ska ner mer vad gäller nitrosaminer. Framtidens snus för mig kommer innebära extremt låga nitrosaminhalter.
Om snuset ska slå ut rökningen måste det också vara konsumentvänligt och prisvärt. Och här fi nns faktiskt ett styrmedel för samhället om man vill - genom att beskatta de verkligt skadliga produkterna, det vill säga cigaretter, betydligt högre.
LARS ERIK RUTQVIST: Vi vill också arbeta vidare med de luckor som fortfarande finns i den vetenskapliga dokumentationen, exempelvis om snusets roll som långsiktigt alternativ till cigarettrökning.
Vem som ska göra dem vet jag inte, men det är viktigt att sådana studier blir gjorda och med hög kvalitet så att de inte kan avfärdas.
Vi ser det som en viktig uppgift att fortsätta sprida information om snusets potential i folkhälsoarbetet, genom att vända oss till myndigheter, allmänhet, politiker. Det är mycket osanningar som är ute och far idag i folkhälsodebatten.
LARS ERIK RUTQVIST: Ja, det är förvånande hur lite allmänheten fortfarande vet om vad vetenskapen egentligen säger om snus. Därför hoppas jag också på en fortsatt bra dialog med forskarsamhället så att de kunskaper som finns faktiskt kan nå ut och så att vi ska kunna bidra till att stimulera ytterligare forskning kring de frågor som ännu är obesvarade.
