Var sjunde snusare är en kvinna
Kvinnor och snus är ingen modern kombination. På 1700-talet var snusning tvärtom allmänt bruk.
Bland både kvinnor och män, särskilt i de finare salongerna. Gustav III:s hovdamer kan ha gjort det. Hans gemål, drottning Sofia Magdalena likaså, kanske till och med Anna-Maria Lenngren, hon med »Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som i går«.
I dag nyttjar närmare en miljon svenskar snus. Var sjunde är en kvinna. De blir dessutom allt fler och i rask takt. 1996 snusade 80 000 kvinnor, 2001 hade antalet ökat till 150 000, nästan en fördubbling på en femårsperiod.
DEN GENOMSNITTLIGA snusande kvinnan är 36 år, hon är högutbildad (82 procent har gått gymnasium eller högskola, jämfört med riksgenomsnittet 70 procent) och hon är förhållandevis välavlönad (194 000 kronor i årsinkomst, jämfört med snittet för kvinnor, 163 000).
Det finns flera skäl till varför kvinnor väljer snus. Ett är förstås att det blir svårare och svårare att vara rökare, då nästan alla offentliga miljöer numera är rökfria. På arbetet hänvisas många till spartanska rökrum, en del arbetsplatser rationaliserar till och med bort sina rökrum helt och hållet. Men det här gäller förstås båda könen.
Att allt fler kvinnor väljer snus kan bero på att det numera finns portionssnus och fuktsnåla miniprillor för den som inte vill ladda in en mullbänk. Men i botten finns insikten om att snusets hälsoeffekter bara är en bråkdel av cigaretternas. 61 procent av kvinnosnusarna är före detta rökare och som rökavvänjningsmedel fungerar snus bra. Cancerfonden och läkemedelsbolaget Pharmacia genomförde i fjol en undersökning bland dem som slutat röka. Den visade att 33 procent hade lyckats sluta röka med hjälp av snus och 17 procent med nikotinpreparat.
Fotnot: De källor som använts är, där inget annat anges, refererade ur olika Temo-undersökningar.
