Lancet: Snus positivt för folkhälsan
Förbud eller överdriven propaganda mot snus är inte en sund folkhälsopolicy eftersom cigarettrökning är det allt överskuggande hälsoproblemet. Detta är slutsatsen som dras i dagens utgåva av den ansedda medicinska tidskriften Lancet.
Lancet publicerar idag två vetenskapliga arbeten om folkhälsoeffekter av svenskt snus. Studierna kommenteras i en ledare av två av USA:s mest ansedda tobaksforskare.
Samma hälsovinst för rökslut med snus
I studien från Australien (Gartner et al, 2007) drar man slutsatsen att tillgång till snus skulle innebära betydande vinster för folkhälsan i sådana länder där det idag inte används. Exempelvis finner man att rökstopp, vare sig det sker med hjälp av snus eller på annat sätt, medför ungefär samma hälsovinster. Författarna anser att detta motiverar en mer positiv hållning till snus som rökslutarmedel.
Rökning ger stor cancerrisk - inte snus
Den andra artikeln innehåller en analys av risken för tre rökrelaterade cancerformer i den svenska s k byggnadsarbetarundersökningen: lungcancer, munhålecancer och cancer i bukspottkörteln (Luo et al, 2007). Resultaten bekräftar att rökning är en stark riskfaktor för samtliga tre cancerformer. Bland snusare fanns ingen ökning av vare sig lungcancer eller munhålecancer. Däremot fann författarna en fördubblad risk för cancer i bukspottkörteln bland icke-rökande byggnadsarbetare som uppgett att de använt snus jämfört med dem som vare sig använt snus eller cigaretter. Riskökningen var dock mindre med snus än med cigaretter.
Dramatiska skillnader i hälsorisk
I en ledare kommenteras artiklarna av de amerikanska tobaksforskarna Jonathan Foulds och Lynn Kozlowski. De anser att resultaten stödjer användningen av snus i sådana länder där rökning är vanligt förekommande. De anser också att folkhälsoföreträdare borde ge allmänheten korrekt information om den dramatiska skillnaden i hälsorisker mellan att röka och att snusa. Bakgrunden är att en stor del av befolkningen i de flesta länder, inklusive Sverige, har missuppfattningen att bruk av rökfri tobak, t.ex. snus, innebär ungefär samma hälsorisker som att röka. De avslutar sin ledare med uttalandet att förbud eller överdriven propaganda mot snus inte är en sund folkhälsopolicy eftersom cigarettrökning är det allt överskuggande hälsoproblemet.
Betydelsefullt steg för att bekämpa rökning
"Det här är ett betydelsefullt steg framåt för forskningen om hur vi skall bekämpa rökningens skadeverkningar", säger Lars Erik Rutqvist, medicinsk talesman för Swedish Match AB, specialist i cancersjukdomar och f.d. professor i onkologi.
"Detta manar till ett mer ansvarfullt och bevisbaserat förhållningssätt till tobaksfrågorna, inte minst i Sverige där tillgången på snus varit ett effektivt verktyg för att begränsa rökningens skadeverkningar, trots ett stort motstånd från en liten grupp högljudda snusmotståndare", menar Rutqvist.
Bukspottkörtelcancer halverad - trots ökat snusbruk
"Det är osannolikt att resultaten beträffande bukspottkörtelcancer från byggnadsarbetarundersökningen verkligen är korrekta", menar Freddi Lewin, också han medicinsk talesman för Swedish Match och specialist i cancersjukdomar.
"Risken att drabbas av denna tumörform har halverats i Sverige sedan mitten av 1980-talet, samtidigt som vi haft en betydande ökning av snusandet. Det talar emot att snus, till skillnad från rökning, skulle vara en betydande riskfaktor. Det finns felkällor i alla epidemiologiska studier, även i denna. Svenska resultat på området går åt olika håll, men vi välkomnar naturligtvis all ytterligare vetenskap som kan öka klarheten i frågan", avslutar Lewin.
Referenser:
Foulds J, Kozlowski L. Snus – what should the public health response be? Lancet, online publication May 10, 2007
Gartner CE, Hall WD, Vos T, et al. Assessment of Swedish snus for tobacco harm reduction: an epidemiological modeling study. Lancet, online publication May 10, 2007
Luo J, Ye W, Zendehdel K, et al. Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung and pancreas in male construction workers: a retrospective cohort study. Lancet, online publication May 10, 2007
För mer information kontakta:
Lars Erik Rutqvist, specialist i cancersjukdomar och f.d. professor i onkologi, Karolinska Institutet, Stockholm Medicinsk talesman för Swedish Match AB Tel 08 - 658 02 43, mobil 076 - 878 84 98, e-post lars-erik.rutqvist@swedishmatch.com
Freddi Lewin, specialist i cancersjukdomar, docent, överläkare Medicinsk talesman för Swedish Match North Europe AB Tel 08 - 658 02 91, mobil 070 - 467 11 91, e-post freddi.lewin@swedishmatch.se
