Svenska Tändsticks AB
1917
Svenska tändsticksindustrin omstruktureras
Under trycket av starkt ökad konkurrens före första världskriget har den svenska tändsticksindustrin koncentrerats från omkring 20 fabriker till två företag. Det ena, Aktiebolaget Förenade Tändsticksfabriker (Förenade) leds av Ivar Kreuger.
Grundande på Kreugers initiativ
Ivar Kreuger tar initiativet till en sammanslagning av Förenade och Jönköpings & Vulcans Tändsticksfabriksaktiebolag.
På hösten 1917 bildas Svenska Tändsticks Aktiebolaget (STAB), med Ivar Kreuger som VD. Det nya bolaget ska fungera som ett moderbolag med finansiella och styrande funktioner, medan rörelsen drivs av Jönköping-Vulcan och Förenade.
1917-1932
Global expansion
Efter sammanslagningen expanderar Svenska Tändsticks AB kraftigt internationellt. 1918 noteras bolaget på Stockholms Fondbörs.
1930 är Svenska Tändsticks AB ensam eller dominerande ägare till tändsticksföretag i 33 länder, samt med minoritetsintressen och konkurrensbegränsande avtal på en rad marknader. Totalt kontrollerar Svenska Tändsticks AB 60 procent av världsproduktionen. Dominans inom världens tändsticksindustri är det klart uttalade målet, och den vanligaste vägen till ökad marknad är förvärv av företag genom köp av aktier.
Ökade låneskulder
Fram till 1923 sker kapitalanskaffningen till förvärven huvudsakligen genom att stora summor lånas upp inom Sverige. Därefter börjar man även genomföra aktieemissioner utomlands och etablerar sig framförallt på den amerikanska kapitalmarknaden. Det lånade kapitalet, till största delen amerikanskt, växer till miljardbelopp.
Tändsticksmonopol genom statslån
Fram till 1927 sker expansionen främst genom företagsförvärv. Det visar sig dock att uppköp är otillräckligt för att eliminera konkurrensen. I stället söker Ivar Kreuger få till stånd monopol på tändstickor i olika länder, vanligen i kombination med att erbjuda statslån till stater med sviktande ekonomier. De största engagemangen gäller Tyskland och Östeuropa.
Kreugers fall
Betalningskrisen i Svenska Tändsticks AB och de övriga Kreugerföretagen 1931-1932 är delvis en följd av den ekonomiska världskris som följer på börskraschen på Wall Street i oktober 1929.
I stora drag är företaget affärsmässigt sunt om man ser till investeringarnas räntabilitet, men expansionen har gått för fort, och det egna kapitalet är för litet, liksom de likvida medlen. I många år har Kreugerkoncernens expansion finansierats med amerikanska medel, men finanskrisen innebär att kapitalexporten till Europa i ett slag upphör.
Vissa företag i konkurs
Efter Kreugers död i mars 1932 visar det sig att koncernens ställning är ifrågasatt och man befarar att Kreuger själv gjort sig skyldig till oegentligheter.
Den svenska staten utfärdar lag om moratorium, temporärt betalningsanstånd och utser en särskild undersökningskommission. Vissa av företagen i koncernen går inte att rädda utan måste gå i konkurs.
1932-1939
Huvudkontoret flyttas från Stockholm till Jönköping. VD blir Fred Ljungberg. Stora intressen i en rad fabriker runt om i världen avvecklas samtidigt som världshandeln minskar. Det friare handelsutbytet före första världskriget efterträds av protektionism i form av tullar och importbegränsningar i många länder. Svenska Tändsticks AB:s egen andel av världsproduktionen av tändstickor har 1938 sjunkit till cirka 20 procent.
Förändrad ägarstruktur
Ägandet i bolaget är mycket spritt. Till följd av Kreugers dödsbos och Kreuger & Tolls konkurser, byter deras och andras aktier i Svenska Tändsticks AB ägare.
1939-1945
Under krigsåren minskar exporten av svenska tändstickor, varvid produktionen koncentreras. Företaget tar upp en del andra produkter än tändstickor för att hålla sysselsättningen uppe. En fanerfabrik inrättas vid tändsticksfabriken i Jönköping, en dörrfabrik anläggs i Lidköping och i Katrinefors startas tillverkning av fiberskivor.
Brandin ny VD
1944 efterträds Fred Ljungberg av Axel Brandin som VD. Styrelseordförande är Jacob Wallenberg, VD i Stockholms Enskilda Bank. Jacob Wallenberg kvarstår som styrelseordförande till 1973.
1950-talet
I början av 50-talet rasar marknaden för tändstickor ganska drastiskt och en nedåtgående trend blir tydlig. Svenska Tändsticks AB beslutar att söka nya verksamhetsområden och expansion i andra branscher.
1960- & 70-talen
Inriktning på skogsindustrin
Svenska Tändsticks AB bestämmer sig för skogsindustrin som en industriell huvudlinje vid sidan av tändstickstillverkningen. Varugrupperna papper, kartong, wallboard och spånskivor ska prioriteras. 1965 förvärvas Åkerlund & Rausing inom förpackningsindustrin.
Förvärv av företag i olika branscher
Mellan 1968 och 1976 förvärvas över 50 företag. Golvföretaget Tarkett förvärvas 1970. Efter detta förvärv svarar tändsticksprodukter bara för 20 procent av omsättningen.
Byggmaterialdivisionen har gått om tändsticksdivisionen i storlek. Förutom byggmaterial som dörrar, fönster, golv och board är man verksam inom förpackningar och tändsticksmaskiner men även med sopbilar, utrustning för avfallsförbränning, maskiner för tobakstillverkning, för bagerier, fiskrensning och kägelresning etc. Det tyska spånplatteföretaget Kubel AG förvärvas 1973.
Ny styrelseordförande och VD
Svenska Tändsticks AB:s huvudkontor flyttar tillbaka till Stockholm 1972. Året efter efterträds Jacob Wallenberg som styrelseordförande av ambassadör Erik Boeheman, som kvarstår till 1976 och då efterträds av Lars-Erik Thunholm. Rolf Deinoff är verkställande direktör från 1968 till 1977, då han efterträds av Gunnar Dahlsten.
Industrikombinat istället för holdingbolag
När Gunnar Dahlsten tillträder som VD och koncernchef 1977 har bolaget stora lönsamhetsproblem. Dahlstens recept är en konkret utformad företagsekonomisk målsättning och en koncentration på verksamheter med ett inbördes samband. Svenska Tändsticks AB ska inte vara ett holdingbolag i ett konglomerat med verksamheter som delvis saknar inbördes samband, utan ett industrikombinat.
Förbättrat resultat
När denna omstrukturering till stor del är genomförd 1982, lägger sig koncernens resultat på en väsentligt högre nivå.
1980-talet
Namnbyte till Swedish Match
1980 byter Svenska Tändsticks AB namn till Swedish Match för att få en enhetlighet inom koncernen och för att undvika olika översättningar.
Fler förvärv
Tändartillverkaren Poppell förvärvas 1981. Tändarvarumärket Cricket förvärvas från Gillette 1985. Det tyska golvföretaget Pegulan och den engelska tillverkaren av rakblad Wilkinson Sword, förvärvas 1987.
Ny VD och styrelseordförande
Hans Larsson efterträder Gunnar Dahlsten som VD. Curt Nicolin efterträder Lars-Erik Thunholm som styrelsens ordförande 1984.
Wallenberggruppen får majoritetskontroll
Nobel Industrier köper option på att förvärva samtliga Custos aktier i Swedish Match per den 1 mars 1987. Denna aktiepost representerar 33 procent av rösterna.
Nobel erbjuder sig i början av 1987 att köpa även Wallenberggruppens aktier i Swedish Match. Resultatet av förhandlingarna om detta blir emellertid det motsatta: Investor och Providentia köper Nobels option på Custos aktier i Swedish Match. Därmed kontrollerar Wallenberggruppen närmare 90 procent av rösterna.
Swedish Match förvärvas av STORA
Ett samgående mellan Swedish Match och Stora Kopparberg hade diskuterats 1983, men inte lett till något. Nu låter Wallenberggruppen STORA köpa Swedish Match i mars 1988. Köpet motiveras med ökande krav på storlek, internationalisering och finansiell styrka i de branscher där STORA och Swedish Match verkar.
Swedish Match styckas upp av STORA
STORA väljer att inte behålla Swedish Match som ett operativt dotterbolag. Företaget styckas upp 1989 så att delar av dess verksamhet inlemmas i olika divisioner inom STORA-koncernen. Tändstickor, tändare och rakprodukter ges namnet Swedish Match, från 1989, under Massimo Rossi som VD. Swedish Match avyttras till konsortiet Eemland Holdings med Gillette som drivande kraft.
1990-talet
Swedish Match säljs till Nederlight
Nederlight BV, ett konsortium bestående av italienska, engelska, nigerianska och några övriga intressenter förvärvar Swedish Match 1990. Även Swedish Matchs ledningsgrupp är delägare. Företag och verksamheter av mindre strategisk betydelse utanför Europa avyttras.
Swedish Match förvärvas av Procordia
1992 förvärvar börsnoterade Procordia Swedish Match från Nederlight.
