Nikotin

Nikotin finns naturligt i tobaksplantan. Tobak tillhör familjen potatisväxter. Även andra arter i denna familj innehåller små mängder nikotin, till exempel tomater och potatis.

Nikotin används traditionellt som ett njutningsmedel. När man snusar tas nikotinet upp i blodet via munslemhinnan och når hjärnans belöningssystem. Detta ger hos de flesta en allmän känsla av välbefinnande och har både en lugnande och uppiggande effekt.

Nikotin i sig orsakar inte cancer. Höga doser kan ge biverkningar såsom hjärtklappning, darrningar och illamående, vilket kan jämföras med kroppens reaktioner vid stor konsumtion av kaffe eller annan koffeinprodukt.

Känsligheten för nikotin varierar och ärftliga faktorer har sannolikt betydelse. En del personer tycker helt enkelt inte om nikotineffekten medan andra kan bli beroende av den.

Barn och ungdomar är särskilt känsliga för nikotin och bör inte använda snus eller andra produkter som innehåller nikotin. Detsamma gäller gravida eller ammande kvinnor. Nikotin kan ha effekt på blodcirkulationen i moderkakan och därmed påverka fostrets tillväxt, och nikotin i blodet passerar över till modersmjölken.

Nikotin påverkar blodcirkulationen, höjer pulsen och drar samman blodkärlen. Personer med olika typer av hjärtproblem, såsom oregelbunden hjärtrytm eller kärlkramp bör därför undvika nikotin. Det samma gäller dem som har eller nyligen haft rubbningar i blodcirkulation till hjärnan.

Hur stor mängd nikotin kroppen tar upp beror på hur länge man har snusprillan i munnen och på egenskaper hos snuset, såsom nikotininnehåll, pH värde och fukthalt.  Upptaget är också högst individuellt mellan olika personer.

Av det totala nikotininnehållet i snus är det ”fritt”, obundet nikotin som lättast absorberas via munslemhinnan. Snusets pH-värde indikerar proportionen fritt nikotin kontra bundet (protonerat) nikotin. Andelen fritt nikotin tenderar att öka med ökande pH.

Tobaken i svenskt snus är mald och snuset levereras i portionspåsar eller i lösvikt. Nikotinhalten är c:a 1-2 procent och pH värdet runt 8.5. Dessa nivåer är traditionella för svenskt snus och har varit oförändrade under de 200 år snus har använts i Sverige.

Det är bara en liten andel av nikotinet i prillan som tas upp i blodet när man snusar. Ju högre pH värde, desto lättare tas nikotinet upp genom munslemhinnan. pH-nivån sjunker i gammalt och torrt snus, och då minskar nikotinupptaget. Snus säljs kylförvarat, vilket bland annat medverkar till att bevara fuktighet och pH nivå.

Upptagshastigheten av nikotin är av stor betydelse för hur effekten av nikotin upplevs. Snabbt nikotinupptag ger en starkare effekt. Av den mängd nikotin som finns i prillan är det normalt endast 10-20 procent som når blodomloppet. Upptagsstudier visar att nikotinupptaget varierar stort mellan olika individer, vilket är en förklaring till att effekt och upplevelse skiljer sig från snusare till snusare.

Hjärnan vänjer sig med tiden vid nikotin och man kan därför få abstinenskänsla vid uppehåll eller om man helt slutar snusa. Snusanvändaren kan då uppleva en saknad såväl efter själva snusvanan som efter nikotineffekten. Detta kan yttra sig på olika sätt. Exempelvis kan du bli irriterad eller får svårt att sova. Hur lång tid det tar innan abstinensbesvären försvinner varierar, men nikotinet är vanligtvis helt borta ur kroppen en till två veckor efter att man slutat att snusa.

Bland dem som vill sluta röka är det många som tycker att det går lättare om de använder snus. Det beror på att man får samma effekt av nikotinet i snus som från cigaretter. En genomsnittlig snusare konsumerar ungefär lika mycket nikotin som en rökare. Fördelen med att övergå till snus är att man inte längre utsätter luftrören för rök. Dessutom slipper man att exponeras för kolmonoxid och andra förbränningsprodukter som finns i tobaksröken. Många av dessa substanser är cancerframkallande och är förklaringen till att rökare har en ökad risk att få lungcancer. 

 

REFERENSER
Lunell, E. and M. Lunell, Steady-state nicotine plasma levels following use of four different types of Swedish snus compared with 2-mg Nicorette chewing gum: a crossover study. Nicotine Tob Res, 2005. 7(3): p. 397-403.
Ramström, L.M. and Foulds, J.  2006.  Role of snus in initiation and cessation of tobacco smoking in Sweden.  Tobacco Control 15:210-214.
Gilljam, H. Rökavvänjning viktigaste kausalbehandlingen vid KOL.
Läkartidningen 2007. 104 (13): 1047-9
SCENIHR Report: Health effects of smokeless tobacco products, 2008
Post, A., et al., Symptoms of nicotine dependence in a cohort of Swedish youths: a comparison between smokers, smokeless tobacco users and dual tobacco users. Addiction, 2010. 105(4): p. 740-6.
Lindstrom, D., H. Tonnesen, and J. Adami, Rökfrihet vid kirurgiska ingrepp - Rökstopp minskar komplikationsrisken drastiskt. Läkartidningen, 2010. 107(43): p. 2634-5.
Kotlyar, M., et al., Effect of oral snus and medicinal nicotine in smokers on toxicant exposure and withdrawal symptoms: a feasibility study. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev, 2011. 20(1): p. 91-100.
Lund, K.E., J. Scheffels, and A. McNeill, The association between use of snus and quit rates for smoking: results from seven Norwegian cross-sectional studies. Addiction, 2011. 106(1): p. 162-7.