Ersättningar väckte intresse
Peter Lundkvist, ombud för Tredje APfonden var en av dem som röstade nej till styrelsearvodena.
"Vi är eniga med valberedningen om att arvodena tidigare var för låga. Men vi kan fortfarande inte ge vårt stöd till denna höjning som är alldeles för hög och gått alldeles för snabbt. Vi tycker inte att det är rimligt", sa han.
Valberedningens ordförande Mads Eg Gensmann svarade att de höjda utdelningarna är en följd av en noggrann utvärdering av styrelsen under det gångna året.
"Vi konstaterade då att bolaget behöver en förstärkning med utländsk kompetens och då behöver arvodesnivåerna komma upp till internationell standard. Den benchmarkundersökning som vi gjorde resulterade i en kompromiss. Nivån ligger fortfarande under den som råder på den amerikanska marknaden och mera i nivå med vad som gäller i Europa."
Mads Eg Gensmann pekade också på ett annat skäl till de höjda arvodena.
"Ett villkor knutet till arvodena är ju att ledamöterna ska investera hela beloppet efter skatt i aktier i bolaget. Detta eftersom vi tycker det är viktigt att de bygger upp ett rejält ägarskap i företaget."
Bernt Magnusson tog, i egenskap av ordförande i kompensationskommittén, också upp ersättningarna till ledande befattningshavare.
"Även här emanerar diskussionen i skillnader mellan svenska och utländska ägare. Nu är det ju så att de svenska ägarna i stor utsträckning valt att gå ur bolaget, med följden att 80 procent av kapitalet ägs av utländska investerare. Det är klart att det då sker en påverkan. Trots det ligger ersättningarna till ledande befattningshavare i mittfåran inom svensk industri, medan de är lägre än i internationella sammanhang."
Riktlinjerna för ersättningar är dock väl genomtänkta och syftar till att bolaget ska kunna rekrytera och behålla medarbetare med den bästa kompetensen.
"De ska också vara koncernsammanhållande, enkla, långsiktiga, mätbara och marknadsmässiga och den rörliga delen ska alltid ha ett tak", sa Bernt Magnusson.
